Det finns en anledning till att så många känner igen känslan av att kramperna drar i gång precis när mensen kommer. Mensvärk är en av de vanligaste besvären hos kvinnor i fertil ålder – och för de flesta handlar det om livmoderns helt normala arbete. I den här artikeln förklarar vi vad som händer i kroppen, varför smärtan kan kännas helt olika från person till person och vad du faktiskt kan göra åt den.

Senaste artiklar
Liknande inlägg

Andel kvinnor som upplever mensvärk: 50–90 % · Vanligaste smärttoppen: Dag 1–2 av mensen · Genomsnittlig menscykel: 28 dagar (varierar) · Effekt av NSAID: Minskar prostaglandiner med upp till 70 %

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
3Tidlinjesignal
4Vad händer härnäst

Nyckelfakta om mensvärk sammanfattade i tabellform.

Smärtans tidiga signaler: dag 1–2 dominerar och prostaglandiner avgör intensiteten.
Parameter Värde
Andel kvinnor som upplever mensvärk 50–90 %
Vanligaste debutålder 12–15 år
Vanligaste smärtdag Dag 1–2
Första linjens behandling NSAID (ibuprofen, naproxen)

Vad är det som gör att man har mensvärk?

Prostaglandiners roll

  • Prostaglandiner är hormonliknande ämnen som bildas i livmoderslemhinnan när progesteronnivåerna sjunker precis före blödningen, enligt Janusinfo (region Stockholm läkemedelsråd). De får livmoderns muskler att dra ihop sig kraftigare.
  • Höga nivåer av prostaglandiner ger starkare sammandragningar och därmed mer smärta, bekräftar Aleris (privat vårdgivare).

Livmoderns sammandragningar

När livmodern drar ihop sig för att stöta ut slemhinnan minskar blodflödet till muskelvävnaden, vilket skapar en tillfällig syrebrist. Det är denna syrebrist som utlöser smärtsignalerna, förklarar 1177 (svensk vårdguide). Kramperna kan kännas som tryck eller sammandragningar i nedre magen.

Varför det gör ont

Mensvärk är alltså inte en sjukdom – det är livmoderns normala arbete som blir smärtsamt på grund av kemiska signaler. För de flesta är det ofarligt, men för vissa blir signalerna så starka att de påverkar vardagen.

Nerver och smärtsignalering

  • Smärtan uppstår när nerver runt livmodern aktiveras av sammandragningarna och syrebristen, enligt Doktera (digital vårdtjänst).
  • Smärtan kan stråla ut till rygg, ryggslut, ljumskar och lår, vilket är vanligt vid mensvärk enligt Doktorn.com (hälsosajt).

Vad detta innebär: Krampen är en fysisk reaktion på en kemisk process – och ju högre prostaglandinnivå, desto mer smärta. Det är därför smärtstillande läkemedel som hämmar prostaglandiner ofta är effektiva.

Varför får vissa mer mensvärk än andra?

Genetiska faktorer

  • Om din mamma eller syster har eller har haft svår mensvärk är risken högre att du också får det, rapporterar Aleris (privat vårdgivare).
  • Ärftlighet påverkar hur mycket prostaglandiner kroppen producerar – vissa personer bildar helt enkelt mer av dessa smärtämnen.

Livsstil och hälsa

Tidig mensdebut, rökning, övervikt och hög stressnivå är faktorer som kan öka smärtan, enligt 1177 (svensk vårdguide). Rökning påverkar blodcirkulationen, vilket kan göra syrebristen i livmodern värre. Stress höjer kortisolnivåerna och rubbar hormonbalansen – men exakt mekanism är inte fullt kartlagd, enligt Janusinfo (region Stockholm läkemedelsråd).

Varning: sekundär mensvärk

Om smärtan är extrem, kommer plötsligt eller inte försvinner med vanliga värktabletter kan det handla om sekundär dysmenorré – underliggande sjukdom som endometrios eller myom. Detta gäller särskilt om smärtan även uppträder mellan menstruationerna, enligt Libresse (menshälsa).

Hormonella obalanser

  • Höga östrogennivåer i förhållande till progesteron kan öka produktionen av prostaglandiner och därmed smärtintensiteten.
  • Vissa sjukdomar som endometrios kan förvärra mensvärk avsevärt. Endometrios innebär att celler som liknar livmoderslemhinna finns utanför livmodern och orsakar inflammation, enligt Libresse (menshälsa).

Mönstret: Individuell smärtupplevelse styrs av en kombination av gener, livsstil och eventuella sjukdomar. Ju fler riskfaktorer, desto mer sannolikt att smärtan blir svår.

Varför får tjejer mensvärk?

Menscykelns faser

  • Mensvärk börjar ofta några år efter första mensen, när ägglossningen blir regelbunden, förklarar Doktorn.com (hälsosajt).
  • Prostaglandinnivåerna är högre hos yngre personer, vilket gör att tonåringar ofta upplever mer smärta.

Ålder och mognad

Smärtan kan minska med åldern eller efter en graviditet, då livmodern och hormonerna förändras, enligt 1177 (svensk vårdguide). För vissa blir den dock värre – särskilt om underliggande sjukdomar utvecklas.

Hormonella förändringar

  • Hos unga tjejer är menscykeln ofta oregelbunden i början, vilket kan leda till kraftigare hormonella svängningar och därmed mer smärta.
  • När ägglossningen blir regelbunden ökar prostaglandinproduktionen – och därmed smärtan – under de första åren.

Implikationen: Mensvärk hos unga är normalt, men om smärtan hindrar skolgång eller dagliga aktiviteter i mer än ett par dagar per cykel är det värt att söka vård.

Vilken är den mest smärtsamma dagen under en mens?

Smärtans förlopp

  • Den mest smärtsamma dagen är oftast dag 1–2 av mensen, när prostaglandinnivåerna är som högst, enligt Doktorn.com (hälsosajt).
  • Smärtan avtar när prostglandinnivåerna sjunker, vanligtvis efter dag 2–3.

Symtom som följer

Många upplever även illamående, trötthet och huvudvärk under de smärtsamma dagarna. Mensvärk och illamående hänger ihop eftersom prostaglandiner påverkar mag-tarmkanalen, enligt Doktorn.com (hälsosajt).

När smärtan avtar

  • För de flesta är smärtan över efter dag 3, men vissa upplever molvärk även dagarna före mens – så kallad premenstruell molvärk.
  • Om smärtan varar längre än 3–4 dagar eller är mycket intensiv hela mensen igenom kan det vara tecken på sekundär mensvärk enligt Aleris (privat vårdgivare).

Avvägningen: Dag 1–2 är värst, men för personer med underliggande sjukdomar kan smärtan vara konstant högre. Skillnaden mellan normal och onormal smärta handlar om intensitet och varaktighet.

Är det bra att gå när man har mensvärk?

  1. Applicera värme på nedre magen – varm dusch eller vetekudde slappnar av musklerna.
  2. Ta receptfria NSAID som ibuprofen eller naproxen enligt förpackningens instruktioner.
  3. Gör måttlig motion som promenad eller yoga – det frigör endorfiner.
  4. Vila och undvik stress om smärtan är svår.

Fysisk aktivitet och mensvärk

  • Måttlig motion som promenader kan lindra mensvärk genom att öka blodcirkulationen och frigöra endorfiner – kroppens egna smärtstillande substanser, enligt 1177 (svensk vårdguide).
  • Motion minskar också stress, vilket kan dämpa prostaglandinproduktionen på sikt.

Rekommenderade övningar

Promenader, mjuk stretching, yoga och simning är bra alternativ. Undvik högintensiv träning om du har svår smärta, eftersom det kan förvärra kramperna.

Vad som fungerar

För en kvinna med måttlig mensvärk: en 30-minuters promenad dag 1 kan minska smärtan lika mycket som en ibuprofen. För personer med kraftig smärta: vila och värme är ofta mer effektivt än motion.

När man bör vila

  • Vid mycket svår smärta, illamående eller yrsel är det bättre att vila och använda värme (vetekudde, varm dusch) i stället för att pressa sig, enligt Doktera (digital vårdtjänst).
  • Värme slappnar av livmoderns muskler och minskar kramper.

Slutsatsen: Lyssna på kroppen. Om en promenad känns bra – gör det. Om den gör ont – vila. Det finns inget rätt eller fel, bara vad som fungerar för just dig.

”Mensvärk innebär att det gör ont i nedre delen av magen, ryggen och ryggslutet när du har mens.”

1177 (svensk vårdguide)

”Sekundär mensvärk kan orsakas av endometrios eller myom. Symtomen är ofta kraftigare och mer långvariga.”

Aleris (privat vårdgivare)

Slutsats: Prostaglandiner och livmodersammandragningar är den centrala orsaken till mensvärk. För den som har normal mensvärk: NSAID och värme fungerar bra. För den som har extrem smärta: sök vård för att utesluta endometrios eller myom – smärtan är inte bara ”något man får leva med”.
Fler källor

doktera.se, regionblekinge.se

För den som vill veta mer om de bakomliggande orsakerna till mensvärk finns en utförlig genomgång hos orsaker till mensvärk.

Vanliga frågor

Vad är dysmenorré?

Dysmenorrré är det medicinska namnet på mensvärk. Det delas in i primär dysmenorré (normal mensvärk utan underliggande sjukdom) och sekundär dysmenorré (orsakad av sjukdom som endometrios eller myom), enligt 1177 (svensk vårdguide).

Kan mensvärk vara ett tecken på endometrios?

Ja, kraftig mensvärk som inte går över med receptfria läkemedel, smärta även mellan menstruationerna och smärta vid ägglossning kan vara tecken på endometrios, enligt Libresse (menshälsa).

Hjälper p-piller mot mensvärk?

Ja, p-piller kan minska mensvärk genom att jämna ut hormonerna och tunna ut livmoderslemhinnan, vilket leder till lägre prostaglandinproduktion. Detta kan vara ett alternativ om NSAID inte fungerar, enligt Aleris (privat vårdgivare).

När ska man söka läkare för mensvärk?

Sök vård om smärtan är så svår att den påverkar vardagen, om den inte försvinner med receptfria läkemedel, eller om du får feber, illamående eller smärta som inte är kopplad till mensen, enligt 1177 (svensk vårdguide).

Vad kan man göra själv för att lindra mensvärk?

Värme (varm dusch, vetekudde), receptfria NSAID (ibuprofen, naproxen), måttlig motion, avslappning och att undvika stress kan lindra. Många upplever också att magnesiumtillskott minskar kramper, enligt Doktera (digital vårdtjänst).

Är mensvärk farligt?

Nej, primär mensvärk är ofarligt. Men det kan vara ett symtom på underliggande sjukdomar som kräver behandling. Om smärtan är extrem eller förändras över tid är det viktigt att utesluta dessa, enligt Lerums kommun (hälsoråd).

Kan mensvärk påverka fertiliteten?

Vanlig mensvärk påverkar inte fertiliteten. Om den orsakas av endometrios eller myom kan dessa tillstånd i vissa fall påverka möjligheten att bli gravid, enligt Libresse (menshälsa).

Relaterad läsning